Okategoriserade

malmö

Malmö i mitt hjärta!

malmö

 

Ja men vad gör du i Malmö?
Har du flyttat dit?
Jobbar du där?

Frågorna är kanske snarare;
Vad gör jag i Göteborg?
Måste jag välja?
Jobbar jag i Göteborg?

Svaret är;
Jag mår bättre än på länge!

Nästa fråga är;
Bogga eller inte blogga?

Läs mer om mig:
http://www.the-open-mind.com/15-things-you-dont-owe-anyone-at-all-though-you-think-you-do/

pizap.com10.71028889389708641395931215308

Källgranskning

pizap.com10.71028889389708641395931215308

Vad hände med den politiska bloggen tro? Tiden går och ingen annan har legat på och så inte jag. Jag har däremot funderat på att haka på en bloggutmaning att blogga i hundra dagar. Är ni läsare intresserade av det? Någon annan som vill haka på.

Så mycket showslinkeri blir det nog inte utan snarare de fenomen man ständigt stöter på när man gillar att debattera eller när man är en person med åsikter.  Detta i sin tur är väl själva essensen av politik så jag har inte lämnat min bana.

Idag tänkte jag att vi skulle prata om fenomenet ”källgranskning”.

I dagens samhälle när vem som helst kan publicera vad som helst i vilket syfte som helst så har källgranskningen blivit allt viktigare. Vi har alla läst om människor som fått sin skyddade identitet avslöjad för att en förövare lagt ut en efterlysning med snyfthistorier om kidnappning på nätet. Vi vet också alla att det finns många sajter som har som enda syfte att föra en fråga framåt och därför samlar varje kvasiartikel som kan styrka deras sak. Jag hoppas att vi där är överens om att källgranskning är en viktig aspekt innan vi delar information hit och dit.

Det finns däremot en stor skillnad i åsikter och fakta. Man kan hålla med om något som någon har skrivit även ifall källan är någon som man kanske inte har mycket till övers för. Ifall man bara får hålla med människor som har exakt samma åsikter om allt som en själv så tror jag att man är väldigt farligt ute. Om man skall lära sig något nytt så tror jag att det är extremt viktigt att se utanför sin egen bekvämlighetssfär. Hur skall man kunna argumentera med t.ex. en Sverigedemokrat om man för det första inte vet vad dom pratar om och för det andra inte tar sig tid att förstå varför vederbörande har de åsikter dom har?

Något jag märkt väldigt tydligt är att källan till informationen man delar ofta hamnar i vägen för åsikten. Jag delade t.ex en artikel från en borgerlig krönikör och fick fler svar om att vederbörande varit i blåsväder flera gånger för tvivelaktiga åsikter med rasistiska undertoner. Eftersom just denna artikel handlade om sjukpenning så såg jag inte sambandet och ärligt talat så intresserade det mig inte heller. Jag försöker att hålla mig ödmjuk nog för att tro att alla har något man kan lära sig ifrån och kaxig nog att stå för mina egna åsikter även ifall de går mot strömmen.

Viktigt för mig är också att komma ihåg att en debatt handlar i sämsta fall om att se människors småsinthet när deras åsikter konfronteras och i bästa fall om att via olika synpunkter vidga sina vyer. Dom handlar ALDRIG om att bevisa vem som har rätt eftersom inget är svårare att bevisa. Människor är olika och det är fullkomligt naivt att inte tro att vi har formats av vår uppväxt och vår livssituation. Äldre människor t.ex. har mer erfarenhet att basera sina åsikter på, ungdomar har en härlig förmåga att se saker från helt andra håll och alla är vi en del av den fantastiska palett som kallas för mänskligheten.

Låt mig avsluta detta inlägg med ett par citat som jag till fullo skriver under på! Avgör gärna först vad du tycker om citaten och källgranska dom sedan…. ;-)

Mer information om detta ordspråk och citat! Ett möte mellan två människor som gör varandra fullständiga, som är gjorda för varandra, gränsar i min mening till ett mirakel. en A meeting between two beings who complete one another, who are made for each other, borders already, in my opinion, on a miracle
Mer information om detta ordspråk och citat! Det är lättare att tro på en lögn man har hört tusen gånger än att tro på fakta som ingen tidigare hört. en It is easier to believe a lie that one has heard a thousand times than to believe a fact that no one has heard before
pizap.com10.31595445191487671390428153045

Dags att bli kändis!

pizap.com10.31595445191487671390428153045

Imorgon är det premiär i Göteborg på den härliga 80-talspastischen Rock och Ages. Flera recensenter har redan varit på diverse genrep och de överlag positiva recensionerna börjar nu florera i tidningar och på nätet. Jag har inte sett den så där har jag inget att säga. Många vänner och bekanta är med i uppsättningen och det är väl fantastiskt roligt att föreställningen verkar uppskattas.

Något jag noterat redan sedan föreställningen hade premiär i Stockholm är att Fenomenet med att ha kändisarna på affischen nått nya höjder. Eftersom jag har sett filmen och även musikalen i London så har jag hyfsad koll på storleken på rollerna och enligt min åsikt är det fyra huvudroller. Det unga kärleksparet Cherry och Drew, Klubbägaren och Rockstjärnan Stacey Jaxx. Jag har sett ett par olika varianter av affischer men på de flesta är två av de fyra huvudrollerna med. Den kände (och fantastiske) göteborgskomikern Per Andersson och den kanske lite mindre kände Bruno Mitsogiannis som spelar Drew. Övriga platser på affischen innehas av de mer kända Joacim Cans, Peter Magnusson, Gladys del Pilar och Kee Marcello där iallafall ett par av dom har betydligt mindre roller i föreställningen. Att det dessutom bara är en kvinna på affischen är en helt annan sak men det stör mig också. Läser man sedan recensionerna så nämns alla kändisarna vid namn men resten av ensemblen (inklusive huvudrollsinnehavarna) buntas ihop som ”skådespelare och musikalartister i toppklass”.

De sista tio-15 åren tror jag att minst en huvudroll per kommersiell musikal spelats av ett affischnamn istället för en skådespelare/musikalartist. Vi har bl.a sett Carola i Sound of Music, Linda Bengtzing i Rent, Måns Zelmerlöv i Romeo & Julia, LaGaylia Frazer i West Side Story, Ola Salo i Jesus Christ Superstar, Charlotte Perelli i Evita, Marie Serneholt i Grease, Nanne Grönwall i Sweet Charity, Markoolio börjar bli en instutition på musikalscenerna och nu då både Kee Marcello och Joacim Cans i Rock of Ages.

Jag förstår självklart syftet. Konkurrensen är hård och det gäller att locka ny publik. Flera av ovan nämnda artister har dessutom gjort ett bra jobb (dock inte alla….) och det är egentligen inte dom som är problemet. Att det kommer mer publik innebär också att det blir fler arbetstillfällen för frilansande artister så, så långt är allt väl gott och väl.

Just nu vikarierar jag på en av Sveriges få yrkesutbildningar till musikalartist. Eleverna som går där har kommit in i stenhård konkurrens och de flesta sjunger så bra att man nästan smäller av. När jag själv utbildade mig till musikalartist för 150 år sedan, hade jag många skolkamrater som fortfarande gör huvudroll efter huvudroll på de stora scenerna. Det som gör mig upprörd är att väldigt få, låt mig korrigera det; Ingen har blivit ett namn som är känt för allmänheten. INGEN!?!?!? Vilket budskap skickar det egentligen till publik, producenter och marknadsförare? Att deras insats inte är viktig eftersom dom inte är kända? Att det spelar ingen roll hur duktig man är om man inte har ett namn? Att dessa utbildningar som kostar blod, svett, tårar och extremt mycket pengar inte är värda att gå igenom utan man kan lika gärna söka idol? Vad säger det om statusen på yrket musikalartist? Har du varit med ett par gånger i Melodifestivalen och har en stående inbjudan till Så skall det låta så behöver du varken kunna dansa, spela teater, sjunga stämmor och dessutom skriver vi om hela partituret ifall tonarterna inte passar dig.

Så kära rollbesättare och marknadsförare, använd gärna en kändis som affischnamn för att locka folk men glöm inte de ”riktiga” stjärnorna. Utan alla dessa ”skådespelare och musikaler i toppklass”, blir det nämligen ingen föreställning. Är det inte på tiden att vi får fram en ny Peter Jöback eller Helen Sjöholm? Tänk att få vara med om att höja statusen på musikal och dessutom få chansen att ta fram nya stjärnor för publiken att hylla!

Vi ses i publiken på Rondo! Recension av föreställningen kommer säkert. En recension av de som förtjänar det, känd eller okänd.

JULI

Årskrönika del 2

JULI

Juli, en fantastisk månad som mestadels tillbringades i sommarstugan vid Frykens strand. Vännerna avlöste varandra i en aldrig sinande ström. Vi grillade, badade, hängde på festival och solade. Fyra veckors obruten semester är dessutom den längsta sammanhängande ledighet jag haft i mitt liv. :-)

Augusti

Augusti startade med ännu en gigvända till Öland och följdes upp med att Headline lirade på Trädgårn för tredje månaden i rad. Denna gång för drygt 1000 glada Nordic Wellnessanställda. Lite glädje och konsertbesök hanns också med där höjdpunkten var en helkväll med gästuppträdande på lokala puben med legenden Joe Lynn Turner. Resten av månades spenderades med att sätta ihop, skaffa folk till och repa ihop de shower jag fått i uppdrag att producera till Silja Line.

I september var det då premiär på konceptet ”Heja Sverige” på Silja Lines båtar mellan Sthlm-Helsingfors. Gästspel med Charlotte Perelli, Vik med gruppen Grace och Rock the Night i lilla Kil hanns också med. Slut på semestern och det med råge kan man säga.

Oktober var en månad till havs. drygt 15 dagar spenderades på en Silja-färja. På något sätt hann jag också med ett gig på Post hotell, ett i Borås och ett par gästspel här och där. Något annat än jobb hanns inte med iallfall. Tur att man träffar sina vänner på jobbet.

Oktober var en månad till havs. drygt 15 dagar spenderades på en Silja-färja. På något sätt hann jag också med ett gig på Post hotell, ett i Borås och ett par gästspel här och där. Något annat än jobb hanns inte med iallfall. Tur att man träffar sina vänner på jobbet.

November

Troligtvis var November den mest upptagna månaden på året. Kontraktet på Silja avslutades med de sista 20 dagarna, Rock the Night åkte på 14 dagars gig till Gran Canaria och sist men inte minst, hade julshowen Rockin around the X-mas tree premiär på Trädgårn. Att få möjligheten att medverka i en stor produktion med artister som Tommy Nilsson, Peter Jezewski och Sara Löfgren var en ynnest och något jag aldrig kommer att glömma

December

December bestod också mest av jobb. Så ser det ju ut varje år. Sen höst/vinter är absoluta högsäsongen i den här branschen. Drygt tio julshower och dubbelgig på Nyår fick jag och kollegan Jenny till. Som grädde på moset, fick jag dessutom möjlighet att åka med Abbagruppen Arrivel till Ryssland för ett gig. Det var intensiva dagar där väldigt lite förutom giget hanns med med ändå helt klart något jag kommer att minnas länge. Julmiddag med familjen blev det också och själva julaftonskvällen spenderades på stada i goda vänners lag.

Det var allt för 2013. Nu satsar vi på det bästa året någonsin!

IMG_3746

Be Bop A Luba

Undertecknad och Peter Jezewski

 

Äntligen Söndag och dags att dö ett par timmar i soffan innan arbetsveckan som sång-coach på Dansforum kickar igång igen.

Igår morse bar det iväg till vår vackra huvudstad för rep inför showen Be Bop A Luba med Peter Jezewski. Jag och min kollega Jenny från Galasweden gjorde ju julshow med Peter på restaurang Trädgårn i vintras och därigenom fick vi möjligheten att åka på turné med honom i vår. Showen har premiär på Restauran Tyrol i Sthlm 24 jan men jag och Jenny hoppar på andra halvan med start 28 februari i Falun.

Blir det hälften så roligt som julshowen så har vi en fantastisk vår framför oss. Ett 11 man starkt band, kostym, rekvisita, konserthus och en fullmatad show på 3,5 timmar med odödliga klassiker kan ju inte bli annat än fantastiskt.

Är någon sugen på att kolla in oss så finns alla datum och biljetter här. Bl.a kommer vi till Göteborgs konserthus 4 april. ;-)

Kul på jobbet!

Kul på jobbet!

 

 

old-man-young-woman1

Pedofil i Göteborg

IMG_4072

Idag var en glädjens och en sorgens dag. En glädjens dag därför att en vän och f.d. granne och hans dotter ÄNTLIGEN fick någon slags upprättelse för de övergrepp hans bästa vän utsatt dottern för i flera år. En sorgens dag eftersom det bekräftades att förövaren var en man i bekantskapskretsen. Ingen jag har någon direkt relation till men ändå någon som i många år varit en väldigt välkänd profil i Göteborgs krogvärld och inte minst för oss i musik- & eventbranschen. Ett år i fängelse fick han. Efter ett par års utredning, ett frikännande och ett överklagande så fick han ETT år! Jag kommer ihåg en bekant till min far som var chaufför åt en liga som smugglade in bilar från utlandet. Han körde bilarna och fick en slant här och där och för det fick han TRE år. Svårt att se logiken i det. Det helt galna är dessutom att jag har en annan vän vars dotter blivit sexuellt utnyttjad. (Var kommer alla dessa hemska människor från?). Den här mannen fick också precis sin dom och han fick fem år. Fortfarande alldeles för lite för att potentiellt förstöra ett helt liv för en ung flicka men iallafall bättre än ETT år. Tankar, styrka och kärlek till familjerna och främst barnen. Hoppas att ni alla kan gå vidare lite nu iallafall när förövarna är bakom lås och bom.

 

 

var som varit en ganska lugn månad arbetsmässigt. Det absolut största som hände var att Rock The Night fick sin första möjlighet att spela på Gran Canaria under den årliga semestern. En vecka i värmen som toppas av ett grymt gig var precis vad som behövdes för att sparka igång det nya året.

Prostitution och Årskrönika 2013 – del 1

Jag har gått och gnagt på ett inlägg om prostitution i ett par dagar men till slut insåg jag att det finns inget att säga. Det finns INGEN anledning att tro att det är ok att betala pengar för att utnyttja någon annans kropp, INGEN! Läs gärna denna artikel. Må ingen skugga falla över någon som vill, måste, tvingas att sälja sin kropp och må ingen ursäkt göras för de som köper kroppar. Det är så glasklart att jag inte ens är intresserad av en debatt så istället ger jag mig raskt över till årskrönikan för 2013.

Jag läste i mitt första inlägg 2013 att 2012 var det värsta året i mitt liv. Så var det nog men 2013 kommer inte heller det att gå till historien som ett år att minnas helt positivt, iallafall inte på det privata planet. Tack och lov slutade det väldigt mycket bättre än det började så nu hoppas jag att det har vänt på allvar.

var som varit en ganska lugn månad arbetsmässigt. Det absolut största som hände var att Rock The Night fick sin första möjlighet att spela på Gran Canaria under den årliga semestern. En vecka i värmen som toppas av ett grymt gig var precis vad som behövdes för att sparka igång det nya året.

Januari var som vanligt en ganska lugn månad arbetsmässigt. Det absolut största som hände var att Rock The Night fick sin första möjlighet att spela på Gran Canaria under den årliga semestern. En vecka i värmen som toppas av ett grymt gig var precis vad som behövdes för att sparka igång det nya året.

Februari. En månad där jag gjorde ett par roliga gig med www.galasweden.se och jag fick också möjligheten att se ungdomsidolen Bobby Kimball från Toto live för första gången. Som en bonus, var det dessutom goda vänner till mig i bandet vilket höjde upplevelsen avsevärt. Mest minnesvärt från februari är nog ändå min tid på Allum. Jag fick förfrågan om jag kunde tänka mig att ”styra upp” en Pop-upbutik med t-shirts och linnen under ett par månader. Jag skaffade personal, hade hand om schema och löner och jobbade dessutom några dagar här och där. Riktigt kul och mycket bra shopping blev det. ;-)

Mars var en extremt social månad. Många ”Öppna scener” och trevliga utekvällar blev det. Jag fick äran att tillsammans med Ia Eklundh från Freak Kitchen sitta i juryn för en talangjakt med extremt begåvade ungdomar. Några kul gig hanns det med. Det mest minnesvärda var troligtvis tio-årsjubileet för ett företag där jag även spelade på invigningen och fem-årsjubiléet. Jag spelade även in en video med mina elever från Malmö till Paulo Mendoncas första video till singeln BBB och kände mig kulturell på Lorensbergsteatern där jag bevittnade 80-talshyllningen Radhusdisco.

Mest minnesvärda giget i April var helt klart Headlines gig på Trädgårn för massa After-skisugna gäster. Annars var april en månad som ägnades extremt mycket åt eleverna i Malmö. Jag var musikalisk instuderare för både Grease och Hair som båda hade premiär i Maj. Två fotograferingar hanns också med. En för Gala och en för Headline. Båda utförda av grymma fotografen Emelie Lager. Roligaste minnet var nog ändå release-festen för Paulos skiva. ALLA var där, konserten var grym och fräckare skiva att medverka på fanns iallfall inte det året.

Många kul gig den här månaden faktiskt. Fyra dagar på Heden för en stamkund, Abbamingel utomhus i vita caper och Headline i Varberg var nog de mest minnesvärda. Alla gig bleknade naturligtvis i ljuset från min 40-årsdag. Stor fest med jam på kontoret och en resa till London med bästa väninnan får helt klart större plats i minnet än något annat. Tack alla underbara vänner för att ni gjorde min 40-årsmånad så minnesvärd! <3

Uj uj, Juni var verkligen en fullspäckad månad. Samarbetet med Eli Stream skapade duon AME. Tre gig bokade vi samma vecka vi bestämde oss för att börja spela tillsammans. Drygt 30 gig tillsammans hann det bli under året i olika sammanhang. Gig med Headline på Trädgårn blev det även denna månad och nu med gamle rockräven Dag Finn som gäst. Det åktes mellan Hufvudstaden och Thorskog och gigmånaden toppades med tre dagars gig under midsommarhelgen på Öland där jag inte varit sedan jag var fyra år. Annat minnesvärt är naturligtvis den årliga fem-kampen på Liseberg. Den anordnas av partybandet Tre Drag och är ett stående inslag för alla Göteborgs covermusiker sen minst tio år tillbaka.

Fortsättning följer!

IMG_1522

Snål? Trött? Självisk?

Som sagt. Igår skrev jag ett jättelångt inlägg som raderades när jag skulle publicera det. En vän på FB sade mycket riktigt att antagligen var det ett för tråkigt inlägg så datorn raderade det av tristess och så var det nog. ;-)

Nu tänkte jag helt enkelt att årets andra inlägg skulle bli ett sådant där inlägg som är typiskt för mig. Reflekterande, lite provocerande och garanterat ett som upprör en och annan så ”here we go”……

Jo idag funderar jag lite på den där personligheten som gärna åker snålskjuts på andra. Aldrig på ett taskigt sätt och ofta säkert helt ovetande men det ligger i deras natur att få andra att göra saker åt dom istället för att göra det själv. Nu med FB och andra sociala medier så är det väldigt lätt att bli lat. All info och samlad kunskap är bara ett knapptryck borta. Varför cirkulerar samma bild på en söta hundvalp med en rolig pratbubbla i månader istället för att folk lägger ut bilder på sina egna söta hundvalpar där de fnulat ihop en rolig pratbubbla i ett redigeringsprogram? Jo, helt enkelt för att det är enklare.

Ibland önskar jag ändå att folk kunde känna in lite eller fundera på ifall man kanske kan erbjuda något i gengäld. Jag kan också bli lite provocerad när folk använder sociala medier för att dom inte orkar leta upp något på nätet, ringa ett samtal eller köpa egna grejer. När det gäller yrkesrelaterade grejer blir jag ännu mer provocerad. Jag är t.ex med i ett forum där någon lade ut en förfrågan ifall någon hade några tips på bra och roliga övningar till en kör. Som alltid (Det här är det fantastiska och varför jag älskar FB), svarar en person att hen har en hel del och kan tänka sig att maila ifall vederbörande skickar sin mailadress. Vad händer nu? drygt 30 personer frågar, utan att erbjuda något tillbaka ifall vederbörande kan skicka materialet till dom också. Jag har lagt många år på att utveckla mina övningar, min repertoar och min teknik. Visst kan jag dela med mig av ett tips eller ett musikarrangemang till någon enstaka som vill ha hjälp men varför i hela världen skulle jag lämna ut hela min metodik, komplett med material till alla som inte orkar styra upp något själva?

Själv har jag lagt mycket tid på att hjälpa vänner till ytliga bekanta med allt från tips om jobb och lägenheter till att låna ut kläder och noter t.ex. Allt på eget initiativ inte på något sätt för att folk kräver det men det är faktiskt ett av mina nyårslöften att sluta med det. Inte för att jag är varken bitter eller snål utan bara för att det tar tid att leta info och saker och inte minst att sedan komma ihåg vem som har mina grejer. Som exempel så var det bara något år sedan jag fick tillbaka en notbok som personen hade haft i över tio år. Ingen fara, jag hade inte saknat den men det är bara för jobbigt att hålla koll och jag vill lägga min tid och energi på de som är viktigast för mig och där man har ett ömsesidigt givande och tagande.

Någonstans tror jag att man kan finna samma tillfredsställelse i att hjälpa människor på nätet ungefär så som man kan känna när man skänker pengar till svältande barn för att lätta sitt samvete lite. Eftersom jag alltid har lite dåligt samvete för att jag inte har (eller tar mig) tillräckligt med tid för de som är viktiga för mig så har jag kompenserat med att hjälpa de som inte kräver lika mycket. För mig har det blivit lite som att bita mig själv i svansen och faktum är att det är extremt sällan som tjänsterna återgäldas.

Det är saligare att giva än att taga så kom ihåg det när ni lägger ut en önskan att någon annan skall underlätta era liv utan att erbjuda något i gengäld. Nu tänker jag lägga ut en förfrågan på FB om någon kan hjälpa mig med med viruset i min dator. KARMA! ;-)

IMG_4040

I´M BACK

Hej alla mina 12 läsare!

Inte nog med att jag har haft bloggtorka, min blogg har dessutom av någon outgrundlig anledning varit blockerad i över ett halvår . ÄNTLIGEN är det fixat och jag känner mig mer sugen än på länge att skriva så vi får väl se var vi hamnar.

Det här med att skriva blir på sitt sätt svårare och svårare, både ju äldre man blir men också i viss mån i takt med framgång. Min framgång är kanske inget direkt att skryta med men den går i alla fall åt rätt håll och med det följer ett ansvar. Jag vet med säkerhet att det finns människor som väljer att inte jobba med mig, inte p.g.a min talang eller samarbetsförmåga utan att dom faktiskt har problem med saker jag skrivit. Jag har många gånger fått höra att det vore mycket bättre för min karriär och inte minst enklare som människa ifall jag bara kunde hålla mig från att skriva vad jag tycker hela tiden. Vissa dagar är jag svag och då håller jag med men de flesta dagar är jag starkare och då inser jag att stora delar av min identitet faktiskt ligger i att jag nästan tvångsmässigt måste ha åsikter om det mesta. Dessutom, vad är en åsikt ifall ingen får veta den. ;-)

Ja ja, fortsätter jag att blogga, kommer det att krylla av åsikter så mer om det kommer med all säkerhet att dyka upp.

Vad har hänt sen sist då? En blogg skall väl vara lite av en dagbok även ifall mitt skrivande snarare handlar om åsikter och aktuella händelser än vad jag äter till middag eller gör på min fritid. Just nu finner jag i alla fall stort nöje i att lära min lilla hund massa fåniga trick. Hon är dum som ett spån men väldigt pigg så jag har insett att det inte räcker med motion för att stimulera henne, hon måste få jobba med hjärnan också. Ett nytt trick i veckan är målet så den här veckans uppdrag är att ”spela död”. Det går så där men vi har roligt iallafall. Vill man se ett litet filmklipp så kan man följa mig på instagram.

Efter nästan en veckas ledighet skall det bli riktigt skönt att ta tag i verkligheten imorgon. Jag har några riktigt fräcka grejer på G men mer om det en annan dag. Imorgon är det iallfall dags för första repetitionen inför vårens turné med Peter Jezewski från Boppers. Turnéplan och allt sådant kommer också inom kort men till dess önskar jag en God Natt och på förhoppningsvis återseende imorgon. Vem vet! Imorgon kanske ni 12 som läser detta blivit 13.

boy-girl-reading1

En litterär paradox

Läser fler och fler rapporter om att framför allt barn och ungdomar

Inte läser längre.

Jättesorgligt säger jag som tillbringade större delen av min barndom begravd i en bok.

Att attackera problemet genom att skriva artiklar som per definition måste läsas slår mig ändå som något ogenomtänkt….