IMG_4589

Bryta dåliga mönster
Hitta nya vägar
Lära sig av sina misstag
Gå vidare
Leva i nuet
Kapa negativa spiraler
Följa sitt hjärta
Lyssna på sin kropp
Bla bla bla bla……

ibland blir jag nästan spyfärdig av alla dessa floskler. Samtidigt vet väl alla någon eller så har vi själva sprungit rakt in en vägg med huvudet före eftersom man inte lyckats med just detta.

Vad är det egentligen vi försöker uppnå med våra liv? Lycka, harmoni, balans, välbefinnande, trygghet? Tidningarna, böckerna och nätet är sprängfyllda av tips på hur vi skall uppnå dessa saker i vårt liv. Stressa inte, vårda dina relationer, jobba inte för mycket, håll din kropp frisk med lagom med motion och hälsosam mat….. Det verkar väl inte vara så svårt. Det borde vi väl klara av…….?

Vad händer ifall vi vänder på tesen och hävdar att det faktiskt är så att människor generellt sätt inte vill må bra? Föreställ dig att du har hälsa, ett bra jobb, en fin familj, stabil ekonomi, goda vänner och ändå inte är tillfreds? Tänk att vakna upp till insikten att till större delen så skapade jag mitt liv helt själv och där jag befinner mig nu är ett resultat av mina egna val, inkl mina känslor. Inte så lite läskigt, eller hur?  Varje dag kommer vi undan jobbiga beslut  genom ursäkter som;  ”jag mår inte bra”, ”jag har inte tid”, ”jag har problem i min relation”, ”jag har inga pengar”, ”det är lite för mycket just nu”, ”jag måste jobba”, ”men jag älskar henne/honom” eller vad det nu kan vara. Att vara otillfredsställd är enkelt och för många av oss fungerar det väldigt bra under väldigt lång tid. Om inte väldigt bra så iallafall tillräckligt bra.

Problemet med detta beteendet är att det i längden skapar situationer som vi inte kan ta oss ur. Depressioner, ångest, våldsamma relationer, ekonomiska kriser m.m. När man t.ex pratar om misshandlade kvinnor så är alla vid sina sinnens fulla bruk överens om att det inte bara är att gå. Det handlar inte om ett enkelt val eller att man är svag för att man stannar kvar. Samma sak gäller människor som ”gått i väggen”, drabbats av depressioner eller andra stressrelaterade symptom.  Valen måste göras långt innan dessa situationer uppstår, troligtvis redan i barndomen för att få full effekt.

Så vad är lösningen då? Om det är enklare att må dåligt än att må bra och ifall det ligger i vår natur att undvika val som är bättre för oss i längden än just i stunden.

Jag har inte en jäkla aning. Jag vet iallafall att en del av pusslet är att inse att det inte finns några standardrecept. En del av grundstressen för många av oss kommer från insikten att vi inte vill ha vad vi borde vilja ha. Att inte vilja ha barn eller familj, att inte vilja motionera, att inte vilja jobba 9-5, att inte vilja gå upp tidigt på morgonen. Att vilja ha ett okonventionellt kärleksförhållande, att vilja ta hand om djur framför människor, att vilja ha äventyr framför trygghet m.m.

Om jag älskar rosa kläder, vill bo i ett kollektiv med sju älskare och en get, vill sova hela dagarna och jobba nätter med att sälja småfigurer av tuggat bröd på nätet samt att min fetisch råkar vara avgasrör från en Volvo 242 så kommer mitt liv inte att vara helt problemfritt framförallt inte mina relationer med andra människor. Om jag däremot är tvungen att ge upp alla aspekter av vad som för mig definieras som lycka, hade det fått mig att må bättre? Det vet varken du eller jag. I dagens samhälle finns nämligen inget utrymme att till fullo utforska sina olikheter. Visst finns det människor med udda utseenden, udda vanor och udda relationer men dom ses också som just det, udda!

Just nu har jag flera människor i mitt liv som känns lite vilse på ett eller annat sätt och jag är dessutom en utav dom. Jag har alltid gått min egen väg och ingen kan väl anklaga mig för att ha valt den mest konventionella livsstilen. Jag känner ändå att jag bara skrapat på ytan av mina egentliga behov och för varje dag växer min vilja att uppleva saker ”på riktigt”. Troligtvis är inte lösningen för just mig att sälja figurer av tuggat bröd eller att dela mitt liv med sju älskare och en get men vem vet……..