Ideal kan syfta på

Så här säger wikepedia om ordet ideal. Det är ganska lustigt att två av länkarna har musikanknytning eftersom ideal inom musik måste vara det svåraste att definiera.

I dessa tider av melodifestival, final i Talang, idol och flera vänner som släpper skivor så blir ju frågeställningen om möjligt ännu mer aktuell.

Den största snackisen de här dagarna är naturligtvis Sveriges bidrag till Eurovision. Om det var rätt eller fel bidrag att skicka kan man ju aldrig veta men Anna stod för ett ideal som jag ofta kan sakna i dylika sammanhang, nämligen ren glädje. Det var en ung tjej som fick sina drömmar uppfyllda och som stod där inför stora delar av europas tv-tittare och bara strålade. Det kändes som att hon tog till vara på varenda sekund och utan choser vågade vara den ganska oerfarna artist hon är som givits en ”once-in-a-lifetime-chans”. Jag tror att det är omöjligt att veta vad som hade fungerat mer eller mindre bra. Allt beror på motståndet, startordning, bildproducent och allt annat runt omkring. Någon som kommer ihåg den otippade vinnaren Molitva för några år sedan? ;-) Appropå melodifestivalen så höjs det återigen röster som kräver Christer Björkmans avgång. Han hävdar att det inte är aktuellt eftersom det inte är han som väljer vinnaren. Har han glömt den detaljen att det är han som väljer SAMTLIGA bidrag som deltar? Ja ja, jag hade inte heller gett upp det giget i första taget! ;-)

Ett annat konsigt ideal som uppkommit i samband med alla tv-sända talangjakter är att duktiga amatörer höjs till skyarna men får man reda på att någon redan är proffs så blir det ett ramaskri. Några typexempel är Susan Boyle, Paul Potts och nu Freddy Amigo i Talang. Inget ont om någon av dom men ställer man dom bredvid ett proffs så står dom sig ganska slätt. Min egen far hade sjungit skiten av Freddy amigo och Paul Potts och han är ändå över 60 år. Konstigt vore det annars eftersom han har  försörjt sig på att sjunga opera hela sitt vuxna liv och just därför är ingen intresserad av hur hans version av O Sole Mio låter.  Duktiga Stephen, musikalartisten från Norge fick skäll i varenda tidning när det kom fram att han är proffs och att Bert Karlsson i princip hade lurat publiken. Vad jag vet så finns det inga restrektioner i Talang att man måste vara amatör. I så fall kan jag räkna upp ett tiotal artister från årets omgång som förtjänar minst lika mycket skit.

För några år sedan gick det en dans-såpa som hette ”floor-filler”. I den deltog en gammal skolkamrat till mig som enligt programmet i princip aldrig skulle ha dansat förut. Vi gick tillsammans på Balettakademien tidigt 90-tal och vad jag vet så har han försörjt sig som dansare sedan dess. Vad är det för klimat som gör att man måste förminska sig för att vinna publikens sympatier. Det sägs att ”Alla älskar en askungesaga” och det kan man väl kanske köpa men sagorna är ju inte ens på riktigt längre. Cyniska tv-producenter och managers har lagt upp vad publiken skall känna och välja innan programmen ens sänds och sedan håvar dom in storkovorna på våra lättlurade hjärtan.

Min blonda, unga, storbystade kollega fick utstå en förnedring utan dess like inför idoljuryn. När talangscouter och managers hittar blonda, unga tjejer att göra till stjärnor är det helt ok men fan ta en dylik som skapat sig en karriär själv utan hjälp från slemmiga producenter. Vad skickar det för signaler till hoppfulla unga tjejer som vill prova sina egna vingar? Min andra kollega blev precis diskad från en musiktävling eftersom hennes musik fanns till salu på itunes. Eftersom det har varit omöjligt att hitta bolag som är intresserade så har hon halvt slitit ihjäl sig för att hitta vägar att nå ut med sin musik. Regler är regler, jag fattar men när varje form av egna initiativ och drivkraft hela tiden straffas, hur FAN skall man göra då?

När man släpper en skiva är det viktigaste kriteriet för att få bra kritik att man är unik. Unik men inte svår kanske man skall tillägga. Svår är nämligen lika med pretentiös och DET får man inte vara. Unik, nydanade, spännande, ung, erfaren, snygg, ödmjuk och kommersiell är den självklara kombinationen man skall lyckas uppnå för att få både publik och kritikerna på sin sida.

Nästa gång du blir hänförd eller upprörd över en artist eller ett framträdande, negativt såväl som positivt ta en stund och fundera på om det verkligen är du som känner så eller om du blivit tillsagd som ett får vad du skall tycka!

GALA-Faktor = Omöjligt